ensamt bland alla
idag känns allt jobbigt. vissa dar går det inte o göra nått åt. det e bara nått som förstör. som om det sitter en vass snara runt halsen, hårt åtdragen... har kontrollskrivning i analysen imorn. jag ligger hela kursen efter i princip. vet inte hur det hände, det fick ju inte hända. det konstigaste är att det inte riktigt påverkar mig..känns menlöst allting bara.
blir besviken på människor..blir så lessen när de gör mig besviken, man känner sig dum och lurad när man en gång trott så mkt om de. var e alla varma glada människor som gärna delar med sig av vad de känner och tänker? varför blir de så rädda när man visar att man uppskattar deras sällskap och vill dela allt det vackra i det lilla...usch. jag vill ju bara ha det bra, bland andra!
dessutom försvinner snart alla underbara löv!
- ylvskis blogg
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
