Jodå, nu har jag koll. Jävla så bra det känns när man inser att man inte behöver det man trodde man ville ha och inte vill ha det man kan få och man vet vad man vill ha fast man vet att man inte kan få det men inte känner sig uppgiven ändå. Hängde ni med? Nähe. Inte jag heller. Men så är det i alla fall.

Må gott och använd vantar!