Student.se

Jösses ja, en hel del har hänt nu, bytat lägenhet, bytat rumskompis, bytat liv nära nog. Är det något att klaga på? Absolut inte. Att åtminståne bo med någon som man känner att man kan lita på gör en hel del för en rent mentalt. Att hålla rent är också en bra grundförutsättning för att må bra. Min själsliga styrka ligger fortfarande i topp känner jag, vilket är ganska trevligt med tanke på hur mycket nedslående saker som händer runt om kring en hela tiden. Varför ska det alltid vara så allvarligt? Jag förstår inte. Hösten är en ganska nedslående årstid, men den har dock sina ljusglimtar, varav jag fick uppleva en i går, vilket var oerhört trevligt. Trött är jag men jag kan inte sova, måste göra något men jag vet inte vad, har talat med folk hela dagen, troligen för att undvika tankeverksamhet. Men varför skulle jag vilja göra det egentligen? Tankeverksamhet är kanske precis vad jag behöver igen, komma i synk med mig själv igen och minnas att jag är alltid mig själv tillräcklig... det vet jag redan vid närmare eftertanke, men varför har jag då svårt med vissa personer? Kan det kanske vara så att e har svårt med sig själva och sålunda inte orkar göra det lätt för andra? Svåra frågor och inga svar. Hoppas bara att mina närmsta får sina problem lösta snart, för jag lider av att se problem och inte kunna hjälpa, jag lider något fruktansvärt.