2 september 2005, 08:36
-
Blade
Just nu är det bara för mycket att göra men ändå på något sätt känner jag mig så ensam ibland. Folk drar i mig, klagar och berömmer men nåt fattas men vad.
Studier, Klubbmästeriet, Internationel comittee, Höstbal, Inspark, kompisar allt kommer före min egna hälsa för tillfället. tänk vad man kan pressa sig själv för att få en känsla av betydelse.
En killkompis som jag har pratat med mycket har precis sagt att han varit tokig i mig i 6 år. Nu kan jag inte prata med honom om de saker jag tidigare gjort utan att såra honom.