Student.se

Känner ibland att jag måste fylla min tid med något energigivande som får mig att växa och ger lite extra laddning till vardagen. Jag behöver periodvis adrenalinkickar som får mig att gå på topp ett tag. Det är inte så att jag måste finna min mening med livet eller att jag famlar runt för att leta efter vem jag är. Nej, nej. Det tycker jag att jag har under kontroll. Jag vet nog hur jag i det stora vill leva, jag lever genom att göra det som jag vill och känner att jag får ut saker utav.

Säg det som du vill säga till dem som du bryr dig om idag, för imorgon kan det vara för sent. Det är något som jag försöker att sträva efter och något som jag finner ganska så klokt när det gäller att växa i sig själv och med sina erfarenheter. Jag tycker till exempel att man ska ta mod till sig och kunna berätta för sin dödssjuka mormor kanske, att man känner rädsla inför situationen och att man inte vet hur man ska bete sig. Säg hur mkt hon har betytt för dig och vad du kommer att sakna.

Varför denna ständiga förvirring varje gång inför en stor tentamen? Varför kan jag aldrig lära mig konsten, som någonstans måste finnas, att kunna tänka klart och att slappna av. KOm inte och säg att jag ska utöva yoga, för det är testat och det krävs gott mycket mer koncentration än jag kan avvara i en stund som denna. All den fakta och kunskap som jag nu i snart en veckas tid har fösökt att banka in i min mörbultade hjärna, blir som bortblåst och plötsligt står jag där helt hjälplös och även mållös. Hmm, vad är det som händer?

GGaaa, nu får det bara vara ett slut på detta pluggande! Har suttit i princip hela julen och inte tala om nyårsafton och pluggat, allt för en tenta. Det brukar inte vara min stil, och jag känner att det tar på mina krafter. Vi har inte lov när andra har det till jul, nä vi ska ha det vecka 3 istället, då alla andra börjar ingen. Hmm, blir lite förundrad. Jag trodde man skulle bli smartare av att läsa och plugga, men nu känner jag mig helt sågad och helt förvirrad i mitt tänkande. Inte tala om att jag måste träffa människor snart, efter att ha suttit instängd i sex dagar nu, hua mig.

Då var man dunderförkyld och helt uppstoppad i huvudet igen då. Hmm, kan det mörligtvis bero på att man inte hinner ta igen sig något när man är sjuk eftersom skolan tar all energi och tid. Kan ligga något bakom det kan jag tro. Men får min del blir det ingen direkt jul, om jag inte kan få in lite julstämmning i min hemtenta kanske. Hur lärarna än planerar så tycker jag att de lyckas proppa schemat fullt med uppgifter och tentor vid jul och nyår. Vem vet, snart kanske det blir "Årets julklapp"?? Här får du några tentor att göra och god jul på dig... Det är så att ögonen börjar tåras...

Blir så trött att vi människor är sådana egoister. Föt att vi ska inse att vi verkligen är det så måste någonting ske för att vi ska få upp ögonen. Och det är väldigt tråkigt. Jag har sett massor med människor inom sjukvården som har varit jättesjuka eller har råkat ut för någon olycka. Och det känns som om det är först efter att en sådan sak händer, som man kanske omprioriterar sina intressen och kan ägna mer tid till att ens nära verkligen mår bra. Vi ger varandra för lite komplimanger och beröm. Att säga att vi tycker om varandra är inte svårt, men ändå glöms det bort för ofta.

Mina ögon börjar snart att blöda för att jag har pluggat så mkt. har nämligen tenta i statistik imorgon, ett ämne som jag inte har så stort intresse av, men ett måste.

Men det ska bli skönt med en utgång imorgon tillsammans med vänner så att man får slappna av lite och inte tänka fullt lika mkt. Kan vara värt att förstöra några hjärnceller ibland.

Var demostration utanför universitetet idag, med kanske sju stycken anhängare. De förde inget väsen av sig och stannade bara i en halvtimme ungefär. Det som fick mig att haja till var att det fanns en beredskapsstyrka av poliser där som var fler än vad demostranterna var. Hm, då finns det resurser att sätta in, undrar var de finns annars när de verkligen behövs. Studenterna var mer nyfikna på vad poliserna gjorde där än att ägna uppmärksamhet till demostranterna. Lite komiskt

Ta inte livet för allvarligt, du kommer ändå inte ifrån det levande!

Gu vad handikappad man kan bli av när ens tillhörigheter försvinner... Blev bestulen på min väska med mobil, körkort, bankomatkort, plånbok, hemnycklar, cykelnyckel och man blir som nollställd. Men man borde inte behöva vara så beroende, speciellt inte av sin mobil. Har samtisigt varit ganska skönt ett tag nu utan mobil, att man liksom inte kan bli nådd när som. Nu får man springa omkring med det fina passet i väskan. Undrar om man kommer att bli ännu mer beroende av sina saker i framtiden, antagligen blir det väl så, lite tragiskt!