När skilsmässobarn har uppnått vuxen ålder är de lika psykiskt och fysiskt friska som andra. Det visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Ett undantag är en grupp med yngre kvinnor med sämre mental hälsa och personliga resurser än de andra i studien. Det är Teresia Ängarne-Lindberg, doktorand i barn- och ungdomspsykiatri, som har studerat hur barn i skilsmässofamiljer mår när de har blivit vuxna, 15 till 20 år senare.

Resultatet läggs fram i en doktorsavhandling. Det märks ingen avgörande skillnad i deras mentala hälsa när de har blivit mellan 20 och 30 år gamla trots att de har varit med om fler omvälvande livshändelser utöver själva skilsmässan än vad jämnåriga i intakta familjer varit med om. Deltagarna har svarat på frågor i intervjuer och enkäter. Frågorna handlade om upplevelser av skilsmässan, mental hälsa, livshändelser utöver skilsmässan samt personliga resurser. Detta har kompletterats med data från psykiatrijournaler och sjukvårdsregister.

Skilsmässobarnens resultat har jämförts med motsvarande resultat från en kontrollgrupp med personer som har föräldrar som fortfarande lever tillsammans. Det finns en grupp som avviker från den generella bilden i studien och det är kvinnor mellan 22 och 27 år. De var mellan sju och tolv år när deras föräldrar skiljde sig. Eventuellt utgör de en mer sårbar kategori som bland annat har sämre mental hälsa och känsla av sammanhang. Det finns tidigare forskning som visar att flickor i de tidiga tonåren löper en större risk än pojkar att drabbas av depression i samband med negativa händelser i livet.

NATHALIE NORDHSTRÖM
nathalie.nordhstrom@studentis.com