Student.se

Visst är det härligt att längta efter nåt..oavsett vad det är så är den känslan obeskrivbar..tyvärr kanske känslan av längtan är större å skönare än det man läntar efter..å då menar jag att när man äntligen får uppleva det man längtat efter..så kanske en viss besvikelse infinner sig samtidigt som ens sköna känsla av längtan oxå upphör...då får man den följande tiden..ibland kortare ibland längre... leva med en känsla som inte alls är lika underbar..snarare tvärtom..Men hur kommer man undan detta..man längtar ju ofta efter saker/upplevelser/möten...är det bättre att fortsätta längta å hoppa över att förverkliga det man längtar efter..lr måste vi människor helt enkelt gång på gång gå igenom glädje och besvikelse i livet om vart annat?..ja de e nog förmodligen så...Livet är som en berg.och.dalbaba..det går upp å det går ner..ibland ger det pirr i magen:)...å då är det härligt att leva:)Thess