Döden och jag
En av mina idoler i Disc World böckerna är Döden, ni vet, den där långe, likbleke killen i svart kappa som har en lie som assesoar och PRATAR SÅ HÄR. Han är cool. Och har hjälpt mig med min rädsla från döden som de flesta hade när de var som (ja jag började läsa DW när jag var sådär 12 år och läser dem fortfarande) Jag brukar tänka att, om man träffar en honom så är det inte så farligt. Dessutom tror jag att alla som dör upplöses (deras själ alltså) och blir en del av världsalltet, ni vet, jorden,universum...Braman.
Jaja, fortfarande ingen skymt av mitt busskort, depretion, men vi har fått pengar i förskått från Calles jobb så jag kan köpa et tnytt men det är så satans surt!
suckarJag som skulle vara kreaktvi idag, skriv aineldning, frågor och metod till vårat arbete men jag har bara lyckars få fram överskrifterna... Jag är en sådan människa som jobbar bäst på morgonen och förmiddagen, sedna trappar jag lixom bara av.
Jag ska försöka igen...senare...men nu vill jag bara teckna...teckna drakar och färglägga mina sjönjungfrur på datorn. Jag är inte så bra på det där färglägga i datorn..jag är för otålig.
Så där är det...
Men idag är jag lite gladare än igår...
- Dragonminds blogg
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera