Kvällen som inte finns
Eller inte borde ha funnits åtminstone. Blä, nu är man trött på det. Vill bygga mig en liten koja i ett högt, högt träd och sitta där och läsa böcker och påta med små filmer. Sunna kan få bo där med mig, hon är söt. Är dessutom sjukt trött på alla psykon som inte lämnar en ifred. Hör jag av ett till idag tror jag att jag hoppar från balkongen. Men de som man kan tänka sig att faktiskt höra av, nope, inte ett endaste litet ljud. (Förutom från dig, min käre Fille. Tur jag har dig!) Det gör ju inte saken bättre att jag delar lägenhet med det värsta psykot av dem alla (nåja, Ingen är värre) men dock. Det är läskigt att ha en liten snubbe som smyger på en. Han ger mig kalla kårar. Det är ganska mycket som ger mig kalla kårar idag. Sambuca till exempel. Ska aldrig dricka det igen. (Inget löfte jag kommer att hålla antagligen, men inte på länge i alla fall.) Nej, nu ska jag gå och förtränga lite mer och låtsas att en massa saker aldrig har hänt.
- Faias blogg
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera