Skrivet den 19 oktober 2007, 19:33 av Moeed
Från dagens metro...
Den 38-årige mannen åtalades för grov våldtäkt. Både tingsrätten och hovrätten anser att det är bevisat att han har förgripit sig analt och oralt
på sin åttaårige son när han var kraftigt berusad. Ändå frias han helt. Orsak: 38-åringen hävdar att han sov tungt och hade en erotisk dröm som gjorde att han trodde att han i själva verket hade sex med sin fru.
För alla normalt funtade människor framstår både mannens ursäkt och de friande domarna som så svårt absurda att den allmänna tilltron till rättsväsendet riskerar att raseras. Det är därför ingen överdrift att påstå att åklagare Mikael Hammarstrand sammanfattar den breda allmänhetens indignation mycket väl när han uttalar sig i Svenska Dagbladet: ”Jag är helt förtvivlad! Det här blir en kanonfin ursäkt för alla pedofiler: ’Jag var berusad och tog fel på person!’”
Det finns dock en handfull personer som vet exakt varför 38-åringen friades – nämligen de domare i tingsrätt och hovrätt som avgjorde målet. Med risk för att göra både sig själva och hela rättssystemet till åtlöje har de dock valt att förvägra dig
och mig och alla andra som utgör ”det allmänna rättsmedvetandet” sin förklaring till konstigheterna. Domskälen, som omfattar sex A4-sidor i domen, är nämligen hemligstämplade.
Hovrättspresident Barbro Hegrelius-Jonson är en del av den juridiska nomenklatura som anser att vi andra inte ska behöva förstå hur rättstillämpningen har fungerat, eller inte fungerat, i detta mål. Till Svenska Dagbladet säger hon: ”Vad som inte framgår av den offentliga domen är varför mannen blir trodd när han säger att han sov”.
Det finns alltså en förklaring. Denna må vara både juridiskt hållbar och kanske till och med fullt acceptabel. Så länge den är hemlig har dock var och en sin fulla rätt att tro och tycka vad man vill om både det märkliga domslutet och ett rättsväsen som avkunnar hemliga domar. Om stora hemligstämpeln skulle bli till praxis vid alla kontroversiella domslut skulle det onekligen få enastående konsekvenser för både allmänhetens förståelse och förtroende för hela rättskipningen. Och ett sådant system förskräcker.
Syftet med grundlagens uttryckliga krav på öppenhet vid våra domstolar är att till exempel den här kolumnen skulle kunna kasta ljus över de förklaringar som finns i de nu hemliga domskälen. Efter att ha ägnat natten åt att läsa lagar, rättsfall, propositioner och JO-utlåtanden kommer jag dock att kriga till sista paragrafen för att häva hemligstämpeln så att Metros läsare kan få svar på den fråga som just nu håller på att bränna hål på mitt eget rättsmedvetande: Varför friades 38-åringen?