Skrivet den 10 maj 2005, 15:06 av nicob
Förr i tiden dömdes många människor till att sitt i skampåle; en möjlighet för allmänheten att beskåda och, om man hade lust, bokstavligen bespotta den straffade. En bisarr tillställning som ska ha samlat en stor och nyfiken publik. Men så förändrades inställningen till straff och tankar om integritet och rättssäkerhet fick fotfäste. I Sverige avskaffades därför skampålsstraffet, vilket naturligtvis också resulterade i minskade möjligheter för mannen på gatan att själv straffa genom ”salivtömning”.
Personligen tycker jag att det var en sympatisk förändring -även om förändringsprocessen kanske inte skedde över en natt. Plötsligt uppkommer denna företeelse återigen, fast i en helt annan skepnad och i helt andra proportioner. Skampålen återkommer fast i form av tidningar, tv och internet. Ännu en gång kan människor kanalisera sitt hat och sin ilska gentemot kriminella och andra ”ondskefulla” människor. I dag publicerar media nästan ofta namn på olika lagöverträdare och andra människor som på något sätt befinner sig i det massmediala sökarljuset. Om man inte publicerar namn eller bild brukar man ofta ”pixla” bilden, vilket i praktiken inte har någon större betydelse. Det finns alltid någon som förstår vem det är på bilden och några minuter senare finns fullständigt namn och en icke pixlad tillhörande bild upplagt någonstans på webben.
Det ligger i allmänhetens intresse heter det. Med denna devis bedriver man alltså journalistiskt arbete. Konsekvenserna blir att människor blir uthängda, uttittade och bespottade. Naturligtvis kan man argumentera för detta och säga att allt är i sin ordning; människor som begått brott eller på något annat sätt agerat klandervärt ska få sitt straff. Jag tycker också att rättvisa skall skipas, men inte genom mediernas försorg. Rätten att döma måste vara förbehållen domstolarna och inte, som det är många gånger idag, tredje statsmakten.
När en person har dömts och domen vunnit laga kraft kan man kanske tulla lite på de pressetiska reglerna. MEN innan detta har skett måste försiktighet iakttas. Den situation som idag råder på löpsedlar och nyhetsartiklar talar om en annan verklighet, en verklighet där människors integritet inte har något värde.
