Till följd av en reform, som drevs igenom under 1990-talet, ägs de svenska högskolornas och universitetens lokaler av den statliga bolagskoncernen Akademiska Hus. Högskolorna hyr byggnaderna av Akademiska Hus. Akademiska Hus är förpliktigat av sin ägare - staten - att gå med vinst. För att driva in denna vinst, drygt 700 miljoner kronor, tar de ut en marknadshyra av högskolorna. Vad är då en marknadshyra? Jo, det är det belopp som gör att hyresgästen finner lokalen likvärdig med en lokal hos en konkurrerande hyresgäst. Eftersom det oftast är nästintill omöjligt för en högskola att flytta till andra lokaler så finns inga alternativ, och alltså kan Akademiska Hus kräva ockerhyror. Resultatet blir en sluten penningström från staten genom högskolorna till Akademiska Hus, tillbaka till staten. Akademiska Hus köper annonser av kårtidningar och sponsrar studentevenemang för stora belopp utan att egentligen ha något budskap att framföra. Ska vi se detta spenderande som en muta till studentkårernas aktiva medlemmar för att de ska hålla tyst om miljonerna som rullar runt i en destruktiv symbios av kapitalism och planekonomi?