Skolan var aldrig något för mig. Ämnen som t ex språk var ointressant, fysik och kemi var obegripligt och matemantiken gav mig bara svåra raseriutbrott. Det var alltså med en stor känsla av befrielse som jag en solig förmiddag gick ut genom fängelseportarna för sista gången. Nio års meningslöshet var slut. Det kändes härligt, en känsla av upprymdhet som bara en sextonåring med hela 80-talet framför sig kan känna fyllde mig. Jag hade inga förväntnigar av livet, kände inget ansvar för att bli något. Fanns helt enkelt inget som intresserade mig. Jag visste bara att jag skulle bli tvungen att börja arbeta. Med vad spelade mindre roll eftersom allt verkade vara lika tråkigt. Jag förstod inte ens hur någon frivilligt kunde fortsätta i skolan i flera år för att plugga till något urtrist yrke. Är t ex en rörmokare omåttligt intresserade av diverse komplicerade sanitära lösningar? Blir en elektriker helt hänryckt när han får se ett ovanligt vackert kopplingschema? Känner en svetsare lycka när han har utfört en ovanligt skickligt dragen svetssträng? Överumplas en läkare av fullständig fascination när han ställs inför en helt ny och svår form av könsvårtor? Jag tillhörde inte de stökiga och bråkiga eleverna, ändå så var jag impopulär hos lärarna. Mycket beroende på att jag förekom flitigt i skoltidningen. Jag hade bl a en stående spalt där jag skrev om en påhittad lärarkaraktär. "Adjunkt Lundberg" hette den och handlade om en gravt homosexuell matematiklärare som misskötte sin syssla grovt. "Adjunkt Lundberg satt och halvsov bakom katedern medans de kunskapstörstande eleverna lämnades utan hjälp. Han var helt slut efter att ha druckit portvin, sniffat lim och knullat bögar i röven hela natten". På den nivån var det. Klumpigt skrivet utan någon som helst finess men de andra ungarna älskade det. Lärarna däremot kände sig tydligen provocerade, inte minst de med naturvetenskaplig inriktning. Mitt förakt mot skolväsendet i allmänhet och lärarkåren i synnerhet lyste igenom mina texter och mina betyg blev därefter. Men nu var det alltså skolavslutning, sommar och 1980. Jag var helt utan ambitioner och akademiska framtidsplaner. Jag skulle aldrig bli föremål för CSN, inte då och inte nu. Aldrig någonsin. Jag minns att jag snöt mig i mitt avgångsbetyg på vägen hem. Det tyckte jag var oerhört tufft. Det tycker jag än idag. Med tanke på denna inställning till den akademiska världen så kanske det kan tyckas märkligt att jag långt senare, under mitten av 90-talet vid 31 års ålder, tog tjänstledigt i ett år och anmälde mig till en allmän kurs på en folkhögskola i en mindre ort i Skåne. Det handlade inte om någon nyvaknad kunskapstörst från min sida, inte heller var det någon form av "revansch". Som arbetande skattebetalare har man inget att skämmas för. Nej, det handlade helt enkelt om att jag var innerligt trött på mitt arbete och ville ha lite betald semester. Att slappa runt på en folkhögskola nere i soliga Skåne ett helt år med fullt utbildningsbidrag utan återbetalningsskyldighet lät som något för mig. Jag kunde se framför mig hur jag satt ute i en syrénberså vid något campus och drack djupa klunkar Marinella samtidigt som någon ung, vacker och obesudlad tonårsflicka försökte få min uppmärksamhet. Min besvikelse blev därför desto större när jag körde fram med min bil på skolområdet och upptäckte att det knappt fanns någon trädgård alls runt den för övrigt fula skolbyggnaden. Hälften av eleverna var säkert medelålders och de som inte försökte ge sken utav att vara poeter, författare och "nära medmänniskor" såg ut som luffare och fyllesvin. Några såg direkt kriminella ut. Yngsta kvinnan så ut att vara minst fyrtio och verkade vara en dam som var van vid att få en påse dragen över huvudet när det var dags för lite skoj i sängen. Fan, jag hade använt påsen redan vid välkomstdrinken! Det var måndag och efter upprop och information så var jag ledig och kunde göra vad jag ville fram tills nästa dag då lektionerna skulle börja. De flesta andra av deltagarna verkade ta det hela väldigt seriöst och allvarligt. De bestämde sig för att träffas i matsalen senare på kvällen för att gå igenom olika kurser och ämnen, de skulle "förbereda sig" som de sade. Antagligen så skulle de sitta och ljuga för varandra om vilka otroliga begåvningar de var, vilka framtidsplaner de hade och vad de skulle bli. Få av dem var under fyrtio. Resten av deltagarna, de som såg en aning härjade ut, gick tillsammans iväg till den gemensamma samlingslokalen som även fungerade som någon sorts hobbyrum. Antagligen så hade de väl någon spritflaska de skulle dela på. Mig bad de aldrig följa med. Jag hade dock med mig en egen flaska och klarade mig alldeles utmärkt utan sällskap. Jag satt på mitt rum och drack starka groggar på Explorer och Fanta. AC/DC vrålade ur min medhavda bandspelare. Det här var ju inte så illa ändå faktiskt. Jag drog fram en väl tummad herrtidning ur min väska och började bläddra lite på måfå. "Linda 18 år gillar att bli tagen bakifrån av välutrustade killar" stod det som rubrik över en fotoserie av en mycket vacker brunett. På bild efter bild visade hon upp sig i olika ställningar. Hon svankade med sin väl tilltagna röv och tittade med beslöjade ögon mot fotografen. Det såg ut som om det var mig hon ville ha! Som vanligt så väckte alkoholen mina undre regioner till liv och snart så låg jag där i sängen med ståkuk. Blev lite sugen på att dra en ordentlig runk men tyvärr så fanns det bara en offentlig toalett ute i korridoren, kunde ju knappast ställa mig vid pissrännan och dra för fulla hus. Jag kunde ju inte heller ställa mig mitt i rummet och lägga laddningen rätt på mitt eget golv. Vad återstår? Hur skulle jag lösa detta problem? Tydligen så hade väl alkoholen redan börjat grumla mitt omdöme för just då så tyckte jag att det var en utmärkt idé att dra en socka över kuken, nu skulle det inte skvätta något på golv och matta. Jag stod på knä på golvet med byxorna nerhasade, i ena handen höll jag porrtidningen och med den andra började jag dra för fullt i min inlindade kuk. Intill mig på golvet stod en halvdrucken Explorerflaska. Jag svettades och stånkande och min bandspelare fortsatte att ösa på med AC/DC på full volym. -"Åh, ursäkta! Jag knackade men du hörde inte så jag tänkte att, äsch... Ursäkta! Ursäkta! Vi finns i alla fall i matsalen om du vill ansluta dig till oss." Slam! Helvetes jävlar! "Vi finns i matsalen om du vill ansluta dig till oss". Säkert! Nu var väl jag kvällens analys - Alkoholens inverkan på sexuell dragning till sockor. Med största sannolikhet så skulle man tala om detta hela terminen. Jag skulle bli känd för detta! Jag fortsatte att dricka hela natten och drog i kuken som en besatt. Skadan var ju redan skedd så varför bli oskyldigt dömd? Framåt småtimmarna var strumpan helt fylld. Knack! Knack! Dags att stiga upp! Första lektionen börjar om en halvtimma. Det var någon från grannrummen, gud vet vem, som väckte mig. Jag kände mig fortfarande snurrig av all sprit jag hade vräkt i mig under natten (och inte så lite öm i skrevet) men jag beslöt mig för att ge skolan en chans. Kanske hade kvinnan som hade kommit på mig med min självbefläckelse hållit käften. Kanske skulle allt kännas bättre efter en dusch och en kopp kaffe. Första lektionen skulle vara matematik. När jag klev in i klassrummet så kändes det som om alla glodde på mig. Bakfyllenoja förhoppningsvis. -"Du kan sätta dig intill mig" sade kvinnan som hade kommit in i mitt rum kvällen före. Pinsamt. Jag slog mig ned intill henne, jag kände hur värmen steg i ansiktet. Jag var antagligen alldeles karmosinröd i nyllet. Den skäggiga läraren kom in och bad oss att slå upp boken på sidan 9. Vilken bok? Jag hade inte fått någon bok. Alla andra satt dock med böcker. Jag påtalade min situation och fick reda på att dem skulle vi köpa själva. Det visade sig att alla hade inhandlat sina böcker för flera veckor sedan. De hade fått listor hem på kurslitteratur som man skulle ha inhandlat lagom till skolstarten. Jag drog mig till minnes att även jag hade fått en dylik lista men skjutit upp alltihop för att sedan glömma det helt. -"Jag fick ingen sådan lista" gnällde jag. -"Jag har inga böcker! Jag har inte råd att köpa några heller!" Fortsatte jag. -"Du får hänga med så gott det går så får du inhandla dina böcker senare. Jag kommer ändå bara att köra lite allmän repetition så här i början". Genast så började han med att rabbla upp en massa gallimatias, det var parenteser, negativa tal och avrundningar. Jag räckte upp handen. -"Jag förstår inte? Skulle inte det här vara matematik för nybörjare?" -"Jo min vän, det här är grundläggande matematik på gymnasienivå". Sade han (Gymnasienivå!) och fortsatte svamla något om gradantal, räta linjer, vektorer, sinusvågor och sannolikheten för att hejsan hoppsan skulle ta ut summan av stor kuk i röven bla, bla, bla... Jag fattade absolut ingenting. Matematik för mig är multiplikationstabellen (som är besvärlig nog) och enkel mängdlära - Du har fem äpplen, äter två, hur många har du kvar? Ungefär så. -"Jag kan hjälpa dig ikväll med matten om du vill?" Det var kvinnan som hade erbjudit mig platsen intill henne och som faktiskt var den första personen på skolan som tilltalade mig. Jag tittade blygt på henne och upptäckte att hon inte såg så illa ut trots sina fyrtio år. Hon var en slank brunett som verkade ta väl hand om sin kropp. Jag kände mig smickrad. Nykter var hon också! -"Javisst, det vore snällt" klämde jag ur mig. Resten av dagen segade sig fram. Varenda lektion och ämne var precis så tråkigt och obegripligt som jag mindes det. Jag längtade till kvällen och funderade på hur sexuellt mottaglig hon skulle bli av alkohol. Jag sket väl i negativa tal, parenteser och kvadrater, jag ville dricka sprit och knulla! Efter kvällsmaten så satt jag på mitt rum och drack grogg och väntade på Margit som hon hette. Det knackade på dörren och jag öppnade. Margit steg in i mitt rum tillsammans med en sky av parfymdoft. Hon hade en kort kjol på sig och svarta läderstövlar. Herregud! Hon såg ut som en vandrande reklampelare för glädjekvarteren i Gdansk. Det enda som fattades var polsk brytning. Jag blev oerhört upphetsad och hällde snabbt i mig 5-6 centiliter vodka i ett svep. Jag hällde upp ett glas åt henne också samtidigt som jag fyllde på mitt. Vi satt och drack under tystnad och efter en stund var vi båda två berusade. Hitills hade hon inte nämnt matematiken med ett ord vilket jag var glad för. -"Jag såg vad du gjorde med strumpan igår" sade hon. Jag rodnade. -"Det kanske var länge sedan du hade en kvinna, eller?" Ja vad fan svarar man på något sådant? Har aldrig varit någon kvinnokarl och kommer heller aldrig att bli. Jag fick inte ur mig ett ord, satt bara och drack och noterade hur hon började klä av sig. Till slut hade hon inte en tråd kvar på kroppen. Herregud! Hon kanske var fyrtio år men det syntes inte. Hon kröp ned i min obäddade lilla säng och vinkade åt mig att komma, det höll jag på att göra i dubbel bemärkelse. Jag tog sista klunken sprit och sedan kröp jag ned bredvid henne. Efter att ha släckt lampan naturligtvis. Hon drog mig omedelbart över sig, här var det inte tal om något tidsödande och tråkigt förspel. Hon tog ett stadigt grepp om ballen och styrde den mot sin muff, hon gnuggade den lite mot sin skåra innan hon faktiskt sög in den med ett slafs. Jag började stöta och hon började skrika och yla som en galning. Det här hade jag inte varit med om tidigare. Det var första gången som jag var tillsammans med en kvinna som så tydligt njöt av det. Jag körde på i rask takt och hon skrek högre och högre. Jag började bli lite orolig för att det skulle höras ut till de andra rummen, de kunde tro att jag höll på att strypa någon här inne. Jag sträckte på mig och satte på min radio som stod i fönstret. Den kanske kunde lägga en ljudmatta över hennes skrik. OCH NU SKA HOLGER OLSSON LÄSA NÅGRA STYCKEN UR SIN DIKTSAMLING "MIN EKA HAR TRE ÅROR"! Ljudnivån på radion var på högsta volym och tydligen var det P1 som repriserade Dagens Dikt. Jag fortsatte att stöta på och Margit ylade och skrek. P1 öste på med sin poesiafton. OH DU MÖRKA SJÖ SOM MIN PLÅGADE SJÄL MÅSTE FÄRDAS ÖVER! Jag försökte ignorera radion och fortsatte bearbeta Margit. Hon gapade och ylade högre och högre, fäktade och slog med armarna och jag hade fullt sjå att hålla mig kvar i henne. Den förbannade poeten i radion gjorde att jag tappade koncentrationen. MITT KÖTT BRINNER OCH MIN SJÄL PLÅGAS AV VÅNDA! Skrek poetidioten från radion. Margit fortsatte att yla och jag körde på som en galning. Sängen började dunka mot väggen Dunk! Kablonk! Dunk! FÖRSONING! skrek poeten. Margit ylade ännu högre. Dörren flög upp och det strömmade in folk. -"Vad i helvete håller ni på med härinne egentligen? Det är mitt i natten, vi försöker sova!" Margit kastade sig ur sängen och jag dråsade i golvet. Hon rafsade snabbt åt sig sina kläder, klädde sig på tre sekunder blankt men hittade inte sin ena strumpa. -"Där är den ju!" Utbrast hon. -"Nej, inte den!" Skrek jag men han inte stoppa henne från att ta den på sig. Gissa vilka strumpa? Nästa dag så vandrade jag ut genom en skolport för andra gången i mitt liv och dagen därpå var jag tillbaka på jobbet. Gammal Hårdrockare/