Jag försöker sätta mig in i debatten om Sveriges spelpolitik. Det är inte lätt, eftersom de flesta granskande journalister har en minst sagt inkonsekvent tankegång. Grundtesen verkar vara att "Det svenska spelmonopolet är dåligt". Att kritisera myndigheter eller storföretag må vara en viktig uppgift för media, men i det här fallet vore jag tacksam att få veta hur journalisterna egentligen tycker att den svenska spelmarknaden borde se ut. Det första argumentet för ovanstående tes - att "det finns för mycket spel, och de marknadsförs för aggressivt" illustreras med Svenska Spels skrikiga reklamaffischer, berättelser från spelmissbrukare och filmer med trettonåringar som satsar friskt på barnförbjudna spel i tobaksaffärer. Okej, så det borde bli svårare att spela i Sverige, och privata aktörer är inte att tänka på? Ett rop på förmynderi? Då kommer argument två för att spelmonopolet är dåligt: "det finns för lite spel i Sverige, och marknaden är för reglerad". Man intervjuar spelfirmor i utlandet som är bittra över Svenska Spels maffiametoder, och visar hur internetbookies har betydligt bättre odds än deras statliga kollegor. Missbrukare, minderåriga och allmänt tanklösa individer är plötsligt bortglömda. Nu är det den fria viljan och marknadskrafterna som är förtryckta av spelmonopolet... Det är sannerligen inte lätt att bli politiskt medveten när inte ens de mest seriösa samhälls-tv-programmen verkar vara det.