Hoppsan!

Det här trodde jag inte, det kom mycket oväntat. Men väldigt välkommet såklart. Det är ju hur kul som helst!

Men även lite jobbigt, bara lite såklart. Så mycket att tänka på, som måste ordnas för att det ska bli bra.

Men det kommer säkert att bli bra iaf. Hoppas jag :-/

Men OH vad skoj det är!

Kramar

Jag är lost. Vilsen. Vilsen i känslorna, kärleken, ja i livet. Vart ska man ta vägen. Vad ska man göra när man är stor. Är det man valt rätt? Är det vad man vill göra. För hela livet eller bara för en stund. Vad vill man sen. Vill man vara "jag"? Är den man är den man vill vara. Vem vill man annars vara? Som hon där eller kanske som hon där borta. Eller får man vara nöjd med den man är? Ska man leva nöjd med det man har? Är det allt, eller finns det mer? Var hittar jag mer? Mer för mig, mer för dig, mer för alla andra. Jag vill nog hitta mer. Vara mer.

Kärleken är underbar. Underbar att ge. Underbar att få. Men mest bara underbar att leva i. Den kommer smygandes när man minst anar det och plötsligt är man femton igen! Jag vill alltid vara femton!

Du sa: Jag vet vad du vill Jag sa: Jag vet vad du tror, jag tror Bara vänta lite till Så får du tror vad du tror, du vet vart jag bor Du får gärna komma hit och skrämma mörkret /Lars Winnerbäck Du vet inte vem du är.

Ingen som vet. Ingen som ska veta. Ingen som vill veta. Ingen som får veta. Du kommer aldrig få veta.

Kanske ändå. Kanske en dag. Kanske en natt. Kanske inte alls Vem vet?